den 6 mars 1994
HISTORIK/FESTTAL av Gunnar Weckström
Jag har fått i uppdrag att ge en betraktelse över det som har skett i Helsinge kyrkoby Ungdomsförening sedan 1975, men som jag till mitt förfogande har bara ca 20 minuter så är det klart att det blir en ganska ytlig betraktelse.
Jag har gått igenom protokollen från hela den här tiden och det har tagit en hel del tid, men jag har upplevt det som en intressant uppgift och jag har många gånger fått konstatera att nog har man/jag i har föreningen varit med om ett och annat som jag saligen har glömt bort, men som nu igen kom fram i minnet när jag läste protokollen.
Jag börjar min betraktelse från natten mellan den 1 och 2 november 1975, natten mot Allhelgonadagen, när jag vid 1-tiden öppnade fönstret för vädring och kände en mycket stark doft av brinnande torv mitt inne i Kyrkobyn. Det var oroande och i samma stund såg jag eldsken i norr. Jag kastade kläderna på mig och cyklade mot elden och i Keckisbacken såg jag att det var Midgård som brann. Den natten slutade en epok i HKUf:s historia, en epok som startade 1914 då Midgårds första del invigdes, 5 år efter det föreningen startas 1909. Ännu medan Midgård brann, ungefär när salens takkrona brakade ned, frågade någon utomstående av oss föreningsmedlemmar som stod i en klunga och begrundande förstörelsen; "Vad skall ni göra nu"? Vårt svar stod klart; "Vi bygger ett nytt Midgård"! En vecka efter branden revs det som fanns kvar av gamla Midgård och hela 60 lastbilslass brandrester transporterade bort.
16.11. beslöt föreningsmöte att Nya Midgård skall byggas.
17.6.1976 (½ år efter branden) godkände föreningsmöte ark. Illar Meikops förslag till ritningar till Nya Midgård.
28.10. gjöts grunden och i november fick Oddi Bergström uppdraget att bygga det nya skalet. Taklagsöl firade vi den 6.3.1977 i Malm Uf:s lokal och
26.11.1877, två år efter branden, hade vi en hejdundrande ibruktag¬ningsfest, det var den festen när vi som hade mörka kläder var vita ända till knäna, golvets ytlack hade inte tagit fast i grundlacket utan lossade som ett fint puder när vi dansade.
29.10.1978 hade vi invigningsfest och 70-årsjubileum med 190 gäster vid dagsfesten och 140 vid kvällens middag med dans. Arboga Blåsorkester skötte om dansmusiken. Branden gjorde oss husvilla, men nu såg vi i klartext vad vänner betyder. Överallt ställdes lokaliteter till vårt förfogande, det var Bagarstugan, Helsinge svenska samskola, Fagerlund i Sottungsby, Malm Uf-lokal och andra utrymmen som erbjöds.
Om vi än var husvilla, så betydde tiden efter branden otroligt mycket för samhörigheten inom föreningen. Alla blåste i samma glöd och alla ställde upp på de otaliga talkotillfällen som vi hade. Alla offrade tid och ställde maskiner och lastbilar till förfogande utan att tala om ersättningar. Från hela svenskfinland fick vi understöd i form av pengar som gavs av företag och institutioner och privatpersoner. Många föreningar ordnade teateraftnar och fester till förmån för Midgård. Vi märkte minsann att vi hade vänner. De ca. 80.000 mk som inflöt som donationer var stora pengar 1976. Föreningsverksamheten gick då i mycket hög grad ut på att planera nybygget och att skaffa pengar till bygget. Aldrig var väl våra fester så välbesökta av föreningsmedlemmar och vänner som då, sällan öppnade man plånboken så beredvilligt som då, och när har alle man ställt upp som då? Det var en tid av sjudande aktivitet men all den här inre och yttre aktiviteten ledde till att vi kunde bygga upp nya Midgård utan att skuldsätta oss alltför mycket.
Det här var ett kapitel i föreningens historik och från det här kommer jag över till föreningens övriga verksamhet.
HKUF:s grundaktivitet har alltid varit månadsmötena som regelbundet anordnas varje månad med undantag för sommarmånaderna. Månadsmötet börjar alltid med förhandlingar och när de är slutförda brukar programkommittén bjuda på kaffe, som finansieras med ett kaffelotteri och ibland med en kakauktion. Sedan följer program, som har bestått av musik (violin-, piano,- dragspels- gitarrmusik), sång, föredrag eller reseskildringar, Lucia, bygdemål, film- och videovis¬ningar (här tänker jag närmast på BBC:s utsändning = Bisabacka Broadcasting Company), sketcher, teater (den klassiska Mats Bryngelssons vigsel), tävlingar mm. Allsång har oftast stått på programmet och föreningstidningen Lyktan har blinkat till ibland. Antalet mötesdeltagare har varit 50-60 men somliga vid somliga möten har deltagarantalet sjunkit till 20 - 30, men vackert så.
--Vi hade under 70- och 80-talet verkligen många barn med på mötena och de sysselsattes med för dem trevligare aktiviteter utanför mötesrummet under förhandlingar¬na.
-Somliga månadsmöten har varit fester. Vi har i oktober ordnat höstfest och i mars vårfest. Vi har vid festerna intagit en supé och därefter har vi dansat. Ibland har festen haft ett tema som v. 75 var temat "Kvinno¬året", v. 92 ordnades gästabud i gammal stil med äkta trubadur, en höstfest gick i en arbetsplatsmatsals tecken och nyligen upplevde vi "Gamylernas höstfars" och våra skådespel har i allmänhet haft premiär i samband med vårfesterna. Bejublade framträdanden av t.ex. den världs¬berömda Can-Cangruppen och gruppen Los Mascolinos von Paradaiso har festpubliken fått uppleva. Festbesökarnas antal har varierat från 60 - 120.
-Andra fester som är permanenta och synnerligen omtyckta är barnfesterna på trettondagen, som dragit 60 - 140 besökare. Ibland har barnen själv stått för programmet, men ibland har t.ex. Benny Törnroos eller Sven Sid skött under-hållningen.
-Ett par år i början av 90-talet anordnades skördefest i augusti på Midgård.
Teaterintresset har tidvis varit stort inom föreningen. Speciellt värt ett omnämnande är vår barn- och ungdomsteater som verkade som mest aktivt under 70- och 80-talen.
-Barnteatern skördade stora lagrar i slutet av 70-talet med pjäser som t.ex. Mandom mod och morske män, Snövit och de sju dvärgarna, Pelle Svanslös och Nalle Puh. Med PS turnerades i Ekenäs, Spjutsund, Sot¬tungsby, Östersundom och Grankulla och med pjäsen deltog barnen i teaterdagar i Seinäjoki och i Tammerfors och de fick från vardera diplom. Med NP turnerades också till Käinby, Mårtensdal, Lovisa och Grankulla, men toppen var nog att få uppträda på Nyländsk afton i Finlandiahuset (-79).
-Barnen växte och bildade snart "Ungdomsteatergruppen" som har uppfört pjäser som "Föräldrafritt" (Seinäjoen teatterikesä), "Den fattiga riddaren" och "Gänget". 5 juniorer medverkade i HTU:s 75-årsrevy.
-Vuxenteater har också sysslats med inom föreningen. Den klassiska "Baggismors somargäster" upptogs -85 och vi turnerade med pjäsen ända till Huddinge och Arboga, och -87 stod "Hopp i säng" i turen. Med den pjäsen besöktes Byasborg. Senaste pjäs som uppförts är "Fyrtio karat", som endast spelats på Midgård.
-På tal om barn, så verkade inom föreningen 1977 - 1980 en barnklubb som först drogs igång av elever i Finns folkhögskola, senare skötte eget folk om ledarskapet.
-Sedan slutet av 70-talet har tonårsungdomarna träffats på Midgård om tis-dagskvällar och spelat skivor, pingis, corona, dansat och sysslat med pulkaåkning. För att finansiera verksamheten så anordnade tisdagsklubben en kräftskiva som blev en mycket uppskattad tillställning. Ungdomarna sammankommer inte mera på tisdagar, men alla ungdomar kan, när de vill, komma till Midgård, där de i klubbrummet kan spela biljard och dart.
-Bland ungdomarna har det också funnits en del orkestrar, det var Arnold's team, det är nedrebyns ungdomars band Deep and wide och det är Tabac.
-En verksamhetsform som igenom historien har förekommit är motions¬idrott. Herrgymnastik har hela tiden verkat på Samskolan, medan damgymnastiken föll bort i slutet av 70-talet. Volleyboll spelades i tiden på Midgård och i Samskolan, men sedan 1980 är innebandy den idrottsgren som är aktuell och som pojkar och herrar sysslar med flere gånger per vecka i He. skola. Bordtennis, pilkastning, pistol- och gevärsskytte har ibland funnits på dagordningen. I alla de här grenarna och i innebandy har föreningen tävlat inom HTU och NSU med större eller mindre framgång. I år har också badmington, som spelas på skolan, kommit in i bilden.
-Midgårdsfolket har alltid varit intresserat av motion av olika slag. Framför allt har vi på det lokala planet sökt oss till Tolkby, där vi så gott som varje år, i Henrys och Kajsas domäner har fått njuta av någon form av lekamlig spis efter det att vi antingen promenerat till Tolkby - ett par gånger efter det att vi först deltagit i gudstjänsten och sedan tagit prästen Lasse med på friluftsdag - eller efter det att vi har irrat omkring i skogarna där och sysslat med någon form av orientering. Vi har också en gång åkt kälke på Grotens och grillat korv vid forsen.
-Två gånger har vi på Samskolans isbana anordnat rosettskrinning och jag kan lova att synen av somliga bybor som stapplade omkring på isen på skridskor var pengar värd, men många deltog, somliga försiktigtvis iförda filttossor, andra, däribland Nylunds Karin, försedda med sparkstötting. Det bjöds - ena gången i rykande snöstorm - på den obligatoriska korven.
-Vintersportresor har nästan varje år gjorts till Tallmo, Serena, Kalpalinna, Joutsenlampi, men somliga medlemmar har rest ända till Malå, Åre och Österrike.
- Dans är ju också en form av motion och för att uppehålla god dansskicklighet, så har danskurser anordnats år -79 och -87 och nu håller det på en aerobickurs, och det är väl också en form av dans/motion. -Årligen har föreningen gjort flere teaterbesök eller teaterresor till professionella teatrarna Svenska Teatern, Lilla Teatern, Åbos sv. teater, men också till amatörteaterföreställningar på Lurens, Raseborg, Postbacken, Fallåker, Sottungsby, Träskända park och ända till Karleby.
Föreningen har aktivt deltagit i HTU:s och NSU:s verksamhet genom att delta i deras möten, informationer, kurser och tävlingar. På senare tid har vi klarat oss riktigt bra speciellt i frågesport, där vi haft goda placeringar. Vi har deltagit i Nyländsk afton alla gånger den ordnats som publik och ibland har vi bidragit med program. I HTU:s allsång vid kvarnen har vi deltagit och vår förening har alla år stått för allsångs-ledaren. Allsång har vi också ordnat en gång på Midgård och Körförbundet gav en kaffekonsert på Midgård. I Svenska Dagens fester har föreningsmed¬lemmar deltagit både som publik och med program. Medlemmar har också deltagit Helsingebygdens körförbund, i Dickursby juniorfolkdanslag och i andra föreningars aktiviteter.
I Hembygdsmuseets verksamhet har medlemmar deltagit som disponent, som museivakter och som deltagare i olika talkon. En aktivitet som snuddar vid mu-seiverksamhet är den att föreningen om vårarna har städat upp Kyrkobyns vägkanter och sedan druckit ett välförtjänt kaffe i Bagarstu¬gan.
Helsinge kyrkoby Ungdomsförening har varit och är än en aktiv förening, som genom ivrigt talkoarbete , nyinvesteringar och reparationer håller föreningshuset Midgård med inventarier och omgivning i ett representabelt skick. Föreningsmedlemmarna hålls informerade genom infobrev ett par gånger per år och inför speciella begivenheter ibland per extra brev. Föreningen har vinnlagt sig om att uppmärksamma föreningsmedlemmars bemärkelsedagar och begravningar.
Jag har här verkligen bara skummat av vissa skeenden i föreningens historia från 1975, men jag ville råda den som vill veta mera, att läsa igenom föreningens protokoll. Där framtonar Helsinge kyrkoby Ungdomsföre¬ning som en aktiv förening, en livskraftig förening med aktiva 85 år bakom sig och en stor framtid framför sig. Dagens fest, där arrangörerna vinnlagt sig om att göra festen till en trevlig fest med superb mat som Kaj Gustafsson tillrett och med de yngre i föreningen som nästan professionella servitörer bådar gott för föreningens framtid.
Jag önskar föreningen en god fortsättning,
Gunnar Weckström